hej

int fick hon säga hej men är lika förbannat glad ändå...

Det är något visst med att vandra ut från systemet med en finblålila baginbox i handen och se att det går tre människor med likadana små baggar i handen samtidigt...det känns lite fint...som att vi ska på samma fest...

Kusin Monica (torr som en fnösk) på mobilen - "Gör du reklam för alkohol?"

Jag (stellad som en polisa) - "Nej men Hej"!

Ialla fall hade jag väldigt roligt som statistpolis, i en scen korsade jag huvudrollsinnehaverskans väg i en korridor och efter femte tagningen säger hon full som i en fan "Hej" till mig. Bryt skriker regissören och en fullriggad teknikerman kommer springande och sätter på mig en tiny, liten mygga och instruerar mig att säga "Hej"efter att huvudrollsinnehaverskan först sagt hej till mig. Ok tänker jag, jag har fått min första replik! Och hur svårt är det att säga "Hej"? Så tar vi då scenen en gång till. Huvudrollsinnehaverskan säger "Hej", men nu efter att vi passerat varandra, och jag säger "Hej" när hon är en meter bort! Sick! Så får vi ta om scenen igen utan att säga "Hej", men de förklarar för mig att jag var JÄTTEDUKTIG på att säga "Hej", att det inte berodde på mig att de skippade två "Hej"....utan att det blev lite för mycket...

Ja, herregud!
She fick även alldeles för stora kläder! Eftersom she drar det absolut minsta som inte finns, så gick hon i elva timmar och svettades i en alldeles för tung jacka med tillhörande ohanterligt åbäke till bälte fullt med hela kittet av pistol o div små pryttlar som bara hängde och dinglade. Och det vägde säkert tio kilo!

De lovade att fixa en mindre uniform till henne nästa vecka...fan trot...

Andra bloggar om: moviestar, statist, polis, hej