The one and only! Need I say more?
Jo det måste jag! Idag var världens ruschigaste dag! Springlängden blev väl uppåt någon mil kanske och när vi (jag och en jobbarkvinnskompis) äntligen kunde stänga hela stället så visar det sig att jag har bara 10 (tio) minuter på mig att gå den långa allén till bussen som tar en KVART att gå. Nu är goda råd dyra! Hon springer efter sin moped medans jag springer in med en påse miljarder i handen till kassaskåpet. Sparkar igen dörren och låser med en frenesi som hos en galning. Sedan SPRINGER jag över hela gården, där hon väntar med sin moppe, sliter av henne den tunga ryggsäcken, sätter den utanpå min, svingar mig så snyggt jag bara kan upp på "bönpallen" och så drar vi iväg! Började gapskratta när jag tänker på hur det måste ha sett ut för de som var kvar på "stället", de som i stilla frid satt och lapade sol och pratade förnöjsamt om trivialiteter. Vad tänkte de? Vad sa de? Två galningar som rusar fram och tillbaks och låser en massa dörrar och så en galning som sliter av den andra galningen ryggsäcken för att sedan kasta sig upp på galningens moped? Och allt tar bara några sekunder. Synd är att jag inte hade kamera så jag kunde ta en bild av oss, men då hade jag väl missat bussen?Så! The one and only! Need I say more?
Andra bloggar om: the one and only
4 kommentarer:
Läser jag mellan raderna att du gärna vill ha den där....
Läs etiketter...vill ha, vill ha!
;)
Väldigt gott om Rosa mopeder här...
Jo, det är ju det, och det har ju sin anledning....som sagt....vil ha!
Skicka en kommentar